Idag tränade jag med Alfons, Malva och Chess på en rakbana. Chess fick hoppa i hallen då han bor inomhus.
Alfons hoppade jättefint med fart och rev knappt nånting alls. I början kändes han dock lite seg men det släppte väldigt snabbt. Märkte även idag att han verkar vara väldigt duktig på att hoppa från stillastående! Han stannade ibland framför några maxade hinder men hoppade ändå med oceaner av luft emellan. Supernöjd med min fina pojke!
Med Malva hoppade jag bana för första gången hemma hos mig, har bara tränat på ca 2-3 hinder innan. Jag kan bara säga en sak: WOW, vilken kanin! Jag kunde knappt hänga med i hennes tempo, det var bara att hålla upp handen i luften så att inte kopplet skulle fastna och springa allt vad jag har! Dessutom är jag väldigt stolt över henne då hon nästan inte rev en enda bom fast banan hon hoppade var maxad medelsvår och hon inte hoppat aktivt sen i somras. Med lite rutin tror jag att hon kan gå långt!
Åt Chess byggde jag upp ett hinder i hallen. I början hoppade han maxat lätt, men efter ett tag höjde jag bommen längst bak till medelsvår. Det var inga som helst problem för lilla Chess, han hoppade stort och luftigt över och var så duktig! Jag tycker att han är en riktigt cool kanin och jag gillar honom skarpt. Förutom att hon hoppar otroligt bra med tanke på sin ålder så är han extremt lugn och mysig, så fort man kommer in i rummet där hans bur står så börjar han klättra på gallret för att visa att han vill ut. När man tar upp honom så somnar han nästan direkt i min famn, och han skulle kunna mysa hur länge som helst. Dessutom är han helt orädd. Jag har förutom kaninerna två hundar, varav den ena en mastiff och han är alltså väldigt stor. Han tycker om att retas med kaninerna, han brukar nosa (egentligen typ trycka in nosen) på Chess bur. Man tycker väl att Chess borde bli rädd, men det blir han inte, tvärtom! Så fort Theo (som min hund heter) nosar på Chess bur så springer Chess fram till gallret och nosar tillbaka. Han är heller inte rädd för höga ljud, vilket jag anser är väldigt bra när han ska tävla ute och det kanske far förbi en bil eller så.
 
Bild på Chess från när han var mindre. Foto: Fia Eriksson, Snöflingans kaniner (uppfödaren).

Hoppträning

Allmänt En kommentar
Idag tränade jag med Alfons, Malva och Chess på en rakbana. Chess fick hoppa i hallen då han bor inomhus.
Alfons hoppade jättefint med fart och rev knappt nånting alls. I början kändes han dock lite seg men det släppte väldigt snabbt. Märkte även idag att han verkar vara väldigt duktig på att hoppa från stillastående! Han stannade ibland framför några maxade hinder men hoppade ändå med oceaner av luft emellan. Supernöjd med min fina pojke!
Med Malva hoppade jag bana för första gången hemma hos mig, har bara tränat på ca 2-3 hinder innan. Jag kan bara säga en sak: WOW, vilken kanin! Jag kunde knappt hänga med i hennes tempo, det var bara att hålla upp handen i luften så att inte kopplet skulle fastna och springa allt vad jag har! Dessutom är jag väldigt stolt över henne då hon nästan inte rev en enda bom fast banan hon hoppade var maxad medelsvår och hon inte hoppat aktivt sen i somras. Med lite rutin tror jag att hon kan gå långt!
Åt Chess byggde jag upp ett hinder i hallen. I början hoppade han maxat lätt, men efter ett tag höjde jag bommen längst bak till medelsvår. Det var inga som helst problem för lilla Chess, han hoppade stort och luftigt över och var så duktig! Jag tycker att han är en riktigt cool kanin och jag gillar honom skarpt. Förutom att hon hoppar otroligt bra med tanke på sin ålder så är han extremt lugn och mysig, så fort man kommer in i rummet där hans bur står så börjar han klättra på gallret för att visa att han vill ut. När man tar upp honom så somnar han nästan direkt i min famn, och han skulle kunna mysa hur länge som helst. Dessutom är han helt orädd. Jag har förutom kaninerna två hundar, varav den ena en mastiff och han är alltså väldigt stor. Han tycker om att retas med kaninerna, han brukar nosa (egentligen typ trycka in nosen) på Chess bur. Man tycker väl att Chess borde bli rädd, men det blir han inte, tvärtom! Så fort Theo (som min hund heter) nosar på Chess bur så springer Chess fram till gallret och nosar tillbaka. Han är heller inte rädd för höga ljud, vilket jag anser är väldigt bra när han ska tävla ute och det kanske far förbi en bil eller så.
 
Bild på Chess från när han var mindre. Foto: Fia Eriksson, Snöflingans kaniner (uppfödaren).